torsdag 30 juli 2015

Etapp 13; Vasa

- Nu är det nog lite kvar! sa vi efter att ha lagt ut från hamnen i Kaskö, onsdag morgon.
Förstås ingen vind idag heller, men hem ska vi, så det är bara att beta av för motor då!
När jag läste "Blaxnäs" på sjökortet, kom jag att tänka på våra bekanta som har villa där ute, och sms:ade frun för att höra hur dom hade det. - Stanna på Gåshällan över natten så kommer vi ut och hälsar på! blev svaret. Tyvärr passerade vi redan Gåshällan en stund tidigare, och tyckte också dagsetappen skulle ha blivit alldeles för kort, så vi måste fortsätta.
Två gånger drog vi ut seglen och försökte segla, men vinden var alldeles för svag, så det var bara att "bita i det sura äpplet" och fortsätta för motor. Vår båt är ingen "lättvindsseglare", utan tung och stabil, och seglar bäst i vindar över 8 s/m.
Jag har börjat känna av en förkylning, och gick för att vila en stund på e.m. Men vaknade brutalt när någon ropade: - Nu blir vi tagna av sjöbevakarna!
Vi som hade fått höra att dom "aldrig tar segelbåtar", blev nu bordade.
Blåstestet var ok, men sen ville dom se registerbevis, och något sånt hade vi förstås inte eftersom båten inte ännu var inregistrerad. Men vi förklarade situationen och uppvisade köpeavtalet, och allt var då i sin ordning.

Äldsta sonen styr vant hamnfarleden in mot Vasklot, "Nagelprick" syns i bakgrunden.
Vi anlade först gästbryggan i Vasa, och hamnvakten kom för att ta emot oss. -Han pratade dialekt! fantastiskt, då är man faktiskt hemma!
Första veckorna ombord, snurrade tankarna på engelska när man gick och lade sej på kvällarna. Under veckan i Mariehamn, började vi nästan prata standardsvenska med familjen också. Men nu hör vi åter dialekt! Då är man hemma!


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar